SONISPHEREFESTIVAL.

Ja, somsagt är jag nu hemkommen och det är väl lika bra att jag tar allt från början. I fredagsförmiddag kom vi iväg mot Stockholm, och när vi närmade oss Botkyrka fick vi plötsligt reda på att det blev artonårsgräns till förfesten efter klockan sju, och sedan var min mor så duktig att hon missade första avfarten, så ja vi blev vilsna på en gång kan man säga. Klockan tickade iväg, och alla blev lite smått panikslagna eftersom vi skulle upp till lägenheten och lämna av packningen innan vi tog tunnelbanan till kungsträdgården. Men allting löste sig och typ fem minuter i sju var vi inne på området, Casablanca spelade i bakgrunden och efter deras spelning tryckte vi fram oss mot staketet för att se Bullet. Längst fram med massa gamla tjocka bulletfans lyckades jag hamna, medans Lina och Gabbie var strax bakom, haha. Men till Crashdïet stod vi alla tre mot staketet, och i väntan träffade vi även på Ricky, (HAHA) så jävla skön alltså!

Ljudet var jävligt kasst på båda spelningarna, man hörde knappt sångaren överhuvudtaget. Annars var det bra som fan, och efteråt när vi lodade iväg en bit stod vi förfan en meter ifrån Bullet's sångare typ, åh Gabbie och jag kommer typ ångra det i trettiosju år att vi inte gick fram och sa något. Därefter hittade vi typ det bästa stället någonsin att sätta oss på, utanför friday's. Hur många som helst kom fram och snackade med oss om ingenting, och det roligaste var ju att två gånger kom olika personer och frågade: Hallå, vet ni varför det är så många rockers här?! Haha. Lite bilder på det också.

När vi hade blivit avsläppta på lördagsförmiddagen och började gå mot stora skuggan kände vi de första regndropparna, och då började vi mest klaga på hur håret blev lockigt, haha. Sedan regnade det konstant ungefär hela dagen, med uppehåll vid mötley och maiden. Därav blev det i stort sett inga bilder, jag ska dock leta vimmelbilder sen. Vi började med att kolla runt lite grann, och sedan drog vi och halvkollade på anthrax. Sedan lodade vi runt, träffade folk, osv. Under slayers spelning var det matdags, och så tänkte typ alla, haha. Det gjorde att där mitt i matkön träffade jag såklart Jonas, min handledare, haha. Ungefär här började det också bli jävligt kallt, så efter att vi hade ätit, klagat på att vi frös, och sådant där bestämde sig Lina och jag för att dra och se Iggy pop bara för att få värme av folkmassan, haha.

Efter det var det liksom ingen idé att lämna den scenen om vi skulle stå långt fram på mötley, så vi trängde oss fram till typ andra raden, och i och med det missade vi alice cooper, men hallå, han är bara 62 år, han har nog inte en tanke på att lägga av än, så det kommer fler chanser. Vi stod iallafall där vid andra scenen och sjöng med i Poison, I'm Eighteen, No More Mr. Nice Guy osv.

Sedan var det dags, Mötley Crüe, andra året i rad. Andra/tredje raden ungefär. Det började med att Tommy kom ut, och sedan kom Nikki, och han var så jävla snygg, därefter kom även Mick och Vince och de började även denna gången med Kickstart My Heart. Deras gig var jävligt kort, de följde inte setlisten utan körde typ sju låtar och sedan gick de av och kom inte tillbaka. Men jag kan faktiskt inte klaga på kvalitén! Det hade ju varit lite lättare om man var två meter lång och biff, men jag klarade mig ändå ganska bra på mina 1,63. Förutom att jag hade en arm i nacken hela spelningen, men det var ändå för trångt för att det skulle bli något tryck.

Maiden stod härnäst, och vi som hade befarat att få stå längst bak hade kunnat komma hur långt fram som helst. Men ingen orkade riktigt komma in till tycket ändå, så vi stod typ längst fram på sidan. Jävligt bra live band måste jag ändå säga om dem, de följde setlisten rakt av och de gjorde det sjukt bra.

Sedan var allt liksom, slut. Det började regna som fan, och åska och blixtra med för den delen, så vi drog oss liksom hemåt. Blöta och kalla som satan. På söndagen drog vi in till stan, men jag köpte typ ingenting ändå. Jag kan också meddela att jag verkligen inte kunde få fram ett ord den dagen, det var mer ett väsande, idag är det lite bättre men jag kan inte påstå att jag kan prata normalt. Jag brukar aldrig bli hes, jag har inte blivit det sedan stadsfesten 08. Men ja jo, tydligen. Kommer vimmelbilder senare, och kanske även Gabbie's bilder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0