I'VE BEEN THIS WAY WITH SO MANY BEFORE, BUT IT FEELS LIKE THE FIRST TIME.

Det blev Dear John istället för The Runaways, eftersom ljudet inte ville funka. Ganska värd film ändå, även att jag verkligen inte tycker om Amanda Seyfried, varken rollkaraktären eller som skådespelerska. Sedan behöver vi inte nämna att jag höll på att börja gråta när pappan dog, haha, jag har blivit så känslig, för typ två år sedan tyckte jag det var det fjolligaste som fanns att gråta till filmer, men nu så. Dock så har jag spelat sönder den här låten redan i förväg, men den är helt klart värd att se iallafall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0